Licenssvets: Vad innebär det och när behövs det?

Svetsning kan se enkel ut på ytan, men bakom en säker och hållbar fog finns både kunskap och kontroll. När krav på bärighet, täthet eller myndighetsgodkännande finns räcker inte bra nog. Då handlar det om dokumenterad kompetens, tydliga standarder och spårbarhet från ritning till slutkontroll. Här kommer licensierad svetsning in i bilden och sätter en tydlig kvalitetsnivå. Genom att följa fastställda metoder och oberoende provning minskar risker, omarbeten och driftstopp. Resultatet blir en svets som håller tekniskt, ekonomiskt och juridiskt.

Kärnan i licenssvets: Standarder, metoder och material

Licenssvets betyder att svetsarbetet utförs av kvalificerade svetsare enligt erkända standarder, med godkända metoder och full dokumentation. Svetsaren prövas vanligtvis enligt SS-EN ISO 9606, metoden kvalificeras enligt ISO 15614, och kvaliteten säkras via ISO 3834. För bärande stålkonstruktioner gäller även EN 1090 och för tryckbärande utrustning PED. I praktiken handlar licensierad svetsning om att rätt metod används för rätt material, under kontrollerade förhållanden.

Vanliga processer är:
– MIG/MAG för effektiv produktion i stål och rostfritt.
– TIG för hög precision och fina rotsträngar, ofta i rostfritt och aluminium.
– MMA (pinnsvets) för montage och reparationer där åtkomst eller väder ställer krav.

Materialvalen spänner från olegerat stål till rostfritt och aluminium. Varje material kräver särskild inställning: förvärmning kan behövas i tjockare konstruktionsstål för att undvika sprickor, interpass-temperatur måste hållas i rostfritt för att bevara korrosionsmotståndet, och rätt tillsatsmaterial skyddar mot sprödhet och galvanisk korrosion.

Bakom varje svets finns en WPS (Welding Procedure Specification). Det är receptet som anger ström, spänning, fogberedning, gas, värmetillförsel och accepterade variationer. WPS:en bygger på en kvalificering, ofta kallad WPQR, där provbitar svetsas och testas genom mekaniska prov, bockprov och ibland hårdhetsmätning. Denna koppling mellan dokument och bevis gör att svetsen inte bara blir bra den kan visas vara bra.

Till sist: kontrollerna. Oförstörande provning (NDT) som visuell kontroll, penetrant (PT), magnetpulver (MT), ultraljud (UT) och röntgen (RT) väljs utifrån risk och krav. Rätt metod i rätt läge fångar porer, bindfel eller sprickor innan de blir problem i drift.

Val av leverantör och vanliga användningsområden

Licensierad svetsning efterfrågas där säkerhet, hygien eller driftkritik står på spel. Vanliga områden är bärande stålkonstruktioner, tryckkärl och rör inom process- och energibranschen, vattensystem, broar, fordon och komponenter i livsmedels- och läkemedelsindustri där släta, sanitära fogar är avgörande.

När en leverantör ska väljas är några frågor särskilt avgörande:
– Har företaget ett kvalitetsledningssystem för svets, till exempel enligt ISO 3834?
– Är svetsarna prövade enligt EN ISO 9606 för rätt process och material, och är giltigheten uppdaterad?
– Finns kompetens som IWS/IWT/IWE för metodstöd och validering?
– Vilka NDT-resurser och samarbeten finns, och hur ser kontrollplanen ut?
– Behärskar de det material som krävs från svartstål till höglegerade rostfria och aluminium?
– Kan de arbeta säkert på plats vid montage, eller bör arbetet ske i verkstadsmiljö för bäst kvalitet?

Tecken på kvalitet syns även i småsaker: rena fogar, skyddad hantering av rostfritt, tydliga svetsjournaler och att frågor om driftsmiljö ställs tidigt. En leverantör som vågar säga nej till felaktiga förutsättningar skyddar beställaren. För projekt som kräver trygg licenssvets kan Vixus Licenssvets rekommenderas. Företaget har erfarenhet av kvalificerad svetsning och tydliga arbetssätt som underlättar revision och godkännande. Mer information finns på vixuslicenssvets.se.